Schering Rosenhanes kärleksvisa: En herdes väg från Seine till Sverige

Den svenske diplomaten och ämbetsmannen Schering Rosenhane (1609–1663) identifieras här som författaren till en visa i 13 rimmade strofer (bevarad i Handskriftsavdelningen, Uppsala universitetsbibliotek), i vilken författarpersonan, vid namn Sylvander, klagar över sin olyckliga kärlek till Fillis, s...

Full description

Saved in:
Bibliographic Details
Main Author: Anna Blennow
Format: Article
Language:Danish
Published: Föreningen för utgivande av Tidskrift för litteraturvetenskap 2024-10-01
Series:Tidskrift för Litteraturvetenskap
Subjects:
Online Access:https://publicera.kb.se/tfl/article/view/19768
Tags: Add Tag
No Tags, Be the first to tag this record!
Description
Summary:Den svenske diplomaten och ämbetsmannen Schering Rosenhane (1609–1663) identifieras här som författaren till en visa i 13 rimmade strofer (bevarad i Handskriftsavdelningen, Uppsala universitetsbibliotek), i vilken författarpersonan, vid namn Sylvander, klagar över sin olyckliga kärlek till Fillis, som inte besvarar hans känslor. Det är troligt att visan skrevs till Rosenhanes älskade, Beata Sparre, år 1635 (de gifte sig följande år). I artikeln presenteras en kontextuell och innehållslig analys av visan, som delvis inspirerats av Martin Opitz dikt ”Hirtenlied” (1624), vilken i sin tur var influerad av Daniel Heinsius’ ”Pastorael” (1616). Ytterligare påverkan kom från Air de cour-traditionen vid det franska hovet under sent 1500-tal och tidigt 1600-tal. Artikeln illustrerar hur Schering Rosenhane på sin bildningsresa till England och Frankrike 1629–1631 inte bara studerade italiensk och fransk poesi, exempelvis Petrarcas Canzoniere och Théophile de Viaus dikter, utan också var del i ett nätverk av franska poeter i Paris. En möjlig bekantskap med Balthazar Baro, pastoraldiktare och Honoré d’Urfés sekreterare, diskuteras också. Slutligen sätts Schering Rosenhanes poetiska verksamhet i samband med den svenska 1600-tals-pseudonymen Skogekär Bergbo, för vilken Rosenhane föreslagit som en möjlig kandidat av tidigare forskning.
ISSN:2001-094X