Barnet som rättighetsbärare
Hösten 2022 samlades de politiska partier som sedan kom att bilda regering med stöd av Sverigedemokraterna i en uppgörelse för mandatperioden 2022–2026 kallad Tidöavtalet: Överenskommelse för Sverige. I den här artikeln frågar vi oss hur de förslag kring migration som läggs fram i Tidöavtalet övere...
Saved in:
| Main Authors: | , |
|---|---|
| Format: | Article |
| Language: | Danish |
| Published: |
Swedish Sociological Association
2024-12-01
|
| Series: | Sociologisk Forskning |
| Subjects: | |
| Online Access: | https://sociologiskforskning.se/sf/article/view/26242 |
| Tags: |
Add Tag
No Tags, Be the first to tag this record!
|
| Summary: | Hösten 2022 samlades de politiska partier som sedan kom att bilda regering med stöd av Sverigedemokraterna i en uppgörelse för mandatperioden 2022–2026 kallad Tidöavtalet: Överenskommelse för Sverige. I den här artikeln frågar vi oss hur de förslag kring migration som läggs fram i Tidöavtalet överensstämmelser med barnrättskonventionens utgångspunkter om barn som rättighetsbärare samt med barnrättskonventionens fyra ledande principer. Vi utgår från WPR-strategin där forskaren ställer frågor om vad som definieras och presenteras som ett problem i en specifik policy, vilka förutsättningar och antagande som ligger till grund för definitionen samt vad som utelämnas i definitionen. I forskarens uppgift ingår också att fundera över tänkbara effekter av problemdefinitionen samt hur den kan ifrågasättas, störas och ersättas (Bacchi 2009; Bacchi & Goodwin 2016). I vår analys lägger vi särskilt fokus på portalprincipen om barnets bästa och vi resonerar kring vilka sociala och juridiska implikationer förslagen kan få för barn och deras familjer i de grupper som utpekas som problematiska i Tidöavtalet.
|
|---|---|
| ISSN: | 0038-0342 2002-066X |